Få förslag

Visselblåsarfunktion: det här ska den uppfylla

En visselblåsarfunktion är mer än en webbsida med ett formulär. Lagen kräver kanaler, utsedda personer, förfaranden och dokumentation. Här går vi igenom kraven i den ordning de står i 5 kap.

Uppgifterna kontrollerades 2026-11-19

1. Oberoende och självständiga mottagare

Verksamhetsutövaren ska utse oberoende och självständiga personer eller enheter som är behöriga att ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, följa upp det som rapporteras och lämna återkoppling (5 kap. 5 §). De får vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som anlitats för uppgiften.

Arbetsmiljöverket beskriver vad oberoendet innebär i praktiken:

  • De utsedda ska ha mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande, till exempel att inleda och avsluta utredningar och formulera slutsatser.
  • Oberoendet stärks om de inte rapporterar i den ordinarie hierarkin utan direkt till en högre nivå, till exempel styrelse, chefsjurist eller revisor.
  • Verksamhetsutövaren får inte vidta bestraffande åtgärder mot en behörig person för att denne utför sina uppgifter.

Det är här valet mellan intern och extern hantering avgörs.

2. Skriftlig dokumentation

Kanalerna och förfarandena ska dokumenteras skriftligen (5 kap. 6 §). Enligt Arbetsmiljöverket ska hela funktionen beskrivas: vilka kanaler som finns och hur rapporter tas emot och hanteras, vilka personkategorier som kan använda dem, vilka de behöriga personerna är och hur rapporter dokumenteras, bevaras och rensas. I praktiken samlas detta ofta i en visselblåsarpolicy med tillhörande rutin.

3. Tillgänglig för fler än de anställda

Kanalerna ska vara tillgängliga för dem som är verksamma hos verksamhetsutövaren (5 kap. 7 §):

  • arbetstagare
  • volontärer och praktikanter
  • personer som annars utför arbete under verksamhetsutövarens kontroll och ledning, till exempel inhyrd personal
  • egenföretagare
  • personer i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
  • aktieägare som är verksamma i bolaget

En kanal som bara nås från intranätet kan alltså vara för snäv om konsulter och inhyrda saknar inloggning.

4. Rapporteringssätt och tidsfrister

Kanalerna och förfarandena ska utformas så att den rapporterande personen (5 kap. 8 §):

  • Skriftligt, muntligt och mötekan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom skälig tid.
  • Bekräftelse inom 7 dagarfår en bekräftelse på att rapporten är mottagen, om personen inte avsagt sig det eller en bekräftelse skulle avslöja identiteten.
  • Återkoppling inom 3 månaderfår återkoppling i skälig utsträckning om vidtagna åtgärder och skälen för dem, räknat från bekräftelsen.
  • Besked om utlämnandei förekommande fall får veta att en uppgift som kan identifiera personen kommer att lämnas ut, om det inte hindrar uppföljningen.

Arbetsmiljöverket ger ett exempel på när bekräftelse inte ska skickas: om personen rapporterat från sin e-postadress i anställningen kan ett svar dit avslöja för andra att personen har rapporterat.

5. Tydlig och lättillgänglig information

Verksamhetsutövaren ska informera om hur man rapporterar internt, hur man rapporterar externt till behöriga myndigheter och om meddelarfrihet och anskaffarfrihet samt – där det är aktuellt – om efterforskningsförbud och repressalieförbud (5 kap. 9 §). Arbetsmiljöverket anger att informationen om extern rapportering som ett minimum behöver innehålla kontaktuppgifter till myndigheternas externa kanaler och en beskrivning av vad extern rapportering innebär.

6. Dokumentation av muntliga rapporter

Muntliga rapporter ska dokumenteras genom en inspelning som kan sparas i varaktig och åtkomlig form eller genom ett protokoll (8 kap. 1 §). Inspelning kräver samtycke från den som rapporterar (2 §), och personen ska få kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna en utskrift eller ett protokoll (3 §).

7. Personuppgifter, bevarande och tystnadsplikt

  • Bara de som utsetts som behöriga får ha tillgång till personuppgifter i ett uppföljningsärende, och bara i den utsträckning de behöver (7 kap. 6 §).
  • Uppenbart irrelevanta personuppgifter får inte samlas in och ska raderas snarast om de kommit in av misstag (7 kap. 7 §).
  • Personuppgifter i ett uppföljningsärende får inte behandlas längre än två år efter att ärendet avslutades (7 kap. 8 §).
  • Den som hanterar ett uppföljningsärende får inte obehörigen röja uppgifter som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller någon annan enskild i ärendet (9 kap. 1 §). I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen i stället (9 kap. 2 §).

Vad får läggas ut? Dokumentation av muntliga rapporter och bevarande av rapporter får fullgöras av den som anlitats för att hantera kanalerna (8 kap. 5 §). Arbetsmiljöverket påpekar att ansvaret för att bevarande och gallring sker enligt lagen ändå alltid ligger kvar hos verksamhetsutövaren.

Vanliga frågor

Måste visselblåsarfunktionen vara ett digitalt system?

Nej. Arbetsmiljöverket anger att visselblåsarlagen inte ställer några krav på att det ska finnas ett tekniskt system för rapportering. Lagen beskriver vilka funktioner och krav som ska uppfyllas, och lösningarna kan därför se olika ut.

Vem får vara mottagare av rapporter?

Personer eller enheter som är oberoende och självständiga. De får vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som anlitats för att hantera kanalerna (5 kap. 5 §). Arbetsmiljöverket anger att det bör handla om en snäv krets av personer.

Hur länge får vi spara rapporterna?

Privata verksamhetsutövare ska bevara skriftliga rapporter och dokumentation av muntliga rapporter så länge det är nödvändigt, dock inte längre än två år efter att uppföljningsärendet avslutats (8 kap. 4 §). Personuppgifter i ett uppföljningsärende får inte behandlas längre än två år efter avslut (7 kap. 8 §).

Räcker en e-postadress som kanal?

Lagen pekar inte ut någon teknik, men kanalen ska klara skriftlig och muntlig rapportering, möte på begäran, bekräftelse inom sju dagar och tystnadsplikt om identiteten. Bara utsedda behöriga personer får ha tillgång till personuppgifterna i ärendet (7 kap. 6 §). En vanlig funktionsbrevlåda som flera kan läsa uppfyller svårligen det sista kravet.

Källor

Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Lagtexten och myndighetens information gäller.