Visselblåsarpolicy: innehåll och disposition
Lagen kräver två saker på papper: att kanalerna och förfarandena dokumenteras skriftligen, och att de som kan rapportera får tydlig och lättillgänglig information. En visselblåsarpolicy med tillhörande rutin är det vanliga sättet att lösa båda.
Uppgifterna kontrollerades 2026-11-19
Vad lagen kräver skriftligt
Verksamhetsutövaren ska skriftligen dokumentera sina interna rapporteringskanaler och förfaranden (5 kap. 6 §). Arbetsmiljöverket anger att hela funktionen ska beskrivas:
- vilka interna rapporteringskanaler som finns och hur rapporter tas emot och hanteras
- vilka personkategorier som kan använda kanalerna
- vilka de behöriga personerna eller enheterna är
- hur rapporter dokumenteras, bevaras och rensas
Därtill ska information lämnas om intern rapportering, extern rapportering till myndigheter och om meddelarfrihet och anskaffarfrihet (5 kap. 9 §).
Policy och rutin – två dokument med olika läsare
Många delar upp materialet. Policyn riktar sig till alla som kan rapportera och ska vara lätt att hitta och förstå. Rutinen riktar sig till de utsedda mottagarna och beskriver arbetsgången i detalj. Uppdelningen är praktisk, inte ett lagkrav.
Disposition för policyn
- Syfte. Varför kanalen finns och att rapportering inte får leda till repressalier (3 kap. 1 §).
- Vem som kan rapportera. Personkretsen enligt 5 kap. 7 §: arbetstagare, volontärer, praktikanter, inhyrda, egenföretagare, personer i lednings- och tillsynsorgan och verksamma aktieägare.
- Vad som kan rapporteras. Missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram – och vart man vänder sig med sådant som i stället rör den egna anställningen.
- Hur man rapporterar. Skriftligt, muntligt och genom att begära ett fysiskt möte. Länk, telefonnummer eller annan väg in.
- Vad som händer sedan. Bekräftelse inom sju dagar, återkoppling inom tre månader, och vilka som tar emot rapporten.
- Sekretess och personuppgifter. Tystnadsplikten, vem som har åtkomst och hur länge uppgifterna sparas.
- Extern rapportering. Att man kan rapportera till behöriga myndigheter, med kontaktuppgifter eller hänvisning till Arbetsmiljöverkets lista.
- Meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, där det är aktuellt, efterforskningsförbud och repressalieförbud.
Disposition för rutinen
- Utsedda behöriga personer, deras mandat och till vem de rapporterar.
- Hantering av jäv: vem som tar över om rapporten rör en mottagare.
- Mottagande, registrering och bekräftelse.
- Bedömning: omfattas rapporten av lagen eller ska den hänvisas till annan ordning?
- Uppföljning och utredning, inklusive när extern hjälp tas in.
- Återkoppling till den rapporterande personen.
- Dokumentation av muntliga rapporter: inspelning med samtycke eller protokoll som personen får kontrollera och godkänna (8 kap. 1–3 §§).
- Bevarande och rensning: högst två år efter avslutat ärende i privat verksamhet (8 kap. 4 §).
Vanligt förbiseende. En policy som bara beskriver den interna kanalen uppfyller inte informationskravet. Informationen om extern rapportering till myndigheter är ett eget krav i 5 kap. 9 §.
Vanliga frågor
Finns det en officiell mall för visselblåsarpolicy?
Vi har inte hittat någon mall hos Arbetsmiljöverket på de sidor vi läst. Flera leverantörer anger att policymallar och informationsmaterial ingår i deras tjänst – se jämförelsen.
Måste policyn förhandlas med facket?
Det framgår inte av visselblåsarlagen och ligger utanför vad vi kan svara på. Lagen anger däremot att avvikelser från 5 kap. 2–9 §§ får göras genom kollektivavtal på central nivå (1 kap. 7 §).
Källor
- Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, Sveriges riksdag (läst 2026-11-19)
- Interna kanaler för visselblåsning, Arbetsmiljöverket (läst 2026-11-19)
Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Lagtexten och myndighetens information gäller.